IIDA NIKITIN
FÖRNUFT OCH KÄNSLA
LÄR DIG GRUDERNA
5.8.-23.8.2009
Bilder
Om spektaklet visade sig vara en myt då en bestämd tid och ett bestämt rum splittrades i flera olika infallsvinklar på vad som är ”äkta” känsla, hur kan man då skapa en vettig och transparent helhetsbild av en situation i nuet? Behövs det?
Den frihet som kom med idéns sönderfall i kontinuerlig rörelse och begrundandet över vad som är gott, vackert och ”verkligt” har fått ting och erfarenheter att kännas som en process, öppen för allt och ingenting särskilt. Den har lett till en förvirring som gör det omöjligt att yttra sig med säkerhet om någonting alls. Att allt är tillfälligt och att hela tiden utsättas för tankar från olika håll ger en möjlighet att interagera och att se mer.
Kan den allmänna förvirringen och splittringen ses som enbart formell mångfald, då ingen och inget längre verkar betyda eller mena något? Behöver vi en gemensam samhällelig och politisk god vilja för att få slut på någon form av exploatering? Tanken om mångfald känns ofta som ett tomt mantra, inte för att den skulle sakna betydelse eller banalisera betydelserna, utan för att den ofta känns som endast en tanke och ett sätt att se många olika saker – i enlighet med slutsatsen ovan. Man försöker kommunicera med olika kulturer och samfund fristående, men samtidigt förenhetliga känslan av att vara avskild och den kritik detta för med sig gentemot olika synvinklar.
Kan det vara så att handlingarnas och händelsernas natur trots allt fortfarande är höljd i dunkel? Då samhället går in i en kris och det uppstår ett behov av nya metoder, kan det då bli en öppning till ett processlikt möte mellan världens olika poler eller till att definiera helhetsbilden på ett nytt sätt?
Utställningen har en mångfacetterad form, men alla bilder är sammanlänkade med varandra, fortsätter en rörelse. Jag intresserar mig för berget som en symbol för hemlöshet. En konstruktion som vilar på marken i ett landskap med horisont, en triangelform, toppen, nedifrån och upp, och tvärtom, handling, tyngd och tyngdlöshet. En dramatisk och dominerande, monumental syn, som väcker känslor av litenhet, oro och svaghet hos betraktaren, men samtidigt en känsla av närvaro i ett gemensamt rum, mitt uppe i alla motsättningar. Vi kan inte gå över det, vi kan inte gå under det, vi kan inte gå runt det, vi måste igenom. Vara förvirrade, oroliga, fjärran från och i dödsfara.
Tilläggsinformation:
Iida Nikitin
050 5210335
iida(at)tehdasry.fi
|
HELENA PERSSON
TEXTKONST
5.8.-23.8.2009
Bilder
Textkonst V 2009 har det stora nöjet att presentera tredimensionella verk på gränsen mellan text och bild av den svenska Malmöbaserade konstnären Helena Persson.
Utställningens övergripande frågeställning rör kommunikation och de uttalade och outtalade budskap den innehåller.
Kommunikationsteori laborerar med begrepp som "sändare" och "mottagare". Sändaren sänder ett budskap till mottagaren som kan analyseras. Men vad händer om man baserar analysen på de förutsättningar sändaren och mottagaren har att utöva sin verksamhet?
Vad händer om man fokuserar analysen på deras respektive identiteter? Och vad händer om kommunikationen havererar och både sändare och mottagare lämnas i ensamhet?
Verken behandlar detta men tar också upp frågor om deltagande och viljan till deltagande.
Idag finns många platser, t.ex bloggar på nätet, Twitter och Facebook, där man kan definiera någon form av identitet. Dessa sätt att forma sin identitet skiljer sig inte mycket från att definiera sig själv i förhållande till skönlitteratur eller urval av skönlitterära verk och dagspress.
"Små feta stammares bibliotek" är ett arbete där författare agerar sändare och läsare mottagare. Budskapen är i vissa fall tydligt urskiljbara men det är de dolda budskapen arbetet försöker att fånga.
I verket "Fingerklot" söker en aktiv mottagare information och drar slutsatser via dagböcker utlagda på nätet. Med de enkla handgreppen Ctrl+C och Ctrl+V kan vem som helst snabbt förvandla andras verk till ett eget. Respekten för den ursprungliga texten förvandlas snabbt till ett självlanserande hopplock sprunget ur egna behov. Är det kontrollbehov eller kanske sensationslängtan?
Till internet refererar också "Twitterprinter" som en muterad printer med små, små nålar som metaforiskt blöder ut sitt innehåll helt okontrollerat.
Skulpterade pålade huvuden, ”Läsarna”, riktar intresset mot en form av mottagande som bemödar sig om att förstå på ett långsamt, mödosamt och fördjupande sätt. De är fångade i sin privata dialog med budskapet som fungerar som en sorts 'Matrix'-verk. Representerar de en mottagare som inte deltar i modellen sändare-mottagare och därför inte kan ses som levande i en modell för dialog som bygger på denna förutsättning? Flyr de den kroppsliga världen? Är dessa huvuden på pålar i någon mening avrättatade? eller är det en självvald död? Konsten och litteraturen på riktigt som flykt?...eller som fördjupad verklighet?
För vidare information:
Helena Persson
+46 736218435
Helena.Persson.MB(at)pub.malmo.se
för organisation står denna gång arbetssgruppen: Marina Ciglar, Kimmo Kumela, Virve Lukka, Pasi Mälkiä, Tapio Tuominen.
TextKonst är ett pågående projekt som Galleri Huuto (Marina Ciglar) i samarbete med olika aktörer påbörjat 2005. Det initierar, visar och ökar samarbeten mellan konstnärer och poeter som arbetar på gränserna mellan text och bild, litteratur och konst från Finland och Sverige i de bägge länderna.
|
